Så var den då igång: Släktforskning: Källor, metoder och historiska perspektiv –kursen i släktforskning på Göteborgs universitet. Högskolepoäng blir det  också, 15 stycken. Om man klarar tentan förståss.

Drygt 60 personer fanns på plats för denna premiär – första gången kursen ges och det blev den största kursen på Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet denna termin – slog till och med Grundkurs i Historia!

Kursledare Johannes Daun har själv disputerat på familjebildning i den växande industristaden (Borås närmare bestämt) och hade ägnat fem år åt familjer ”på bredden” – inte sökt bakåt så längt det går – i kyrkböckerna. Föreläsningslistan känns så lockande att tanke svepte förbi, men bara förbi, att hoppa över resan till Umeå med seminarie om DNA i november bara för att inte missa något hemma i Göteborg.

Ambitionen är nu att, åtminstone ibland, skriva ner lite vad som händer på kursen. Så här första gången var det mycket praktiskt, information om dittan och dattan, men LITE släktforskningsgrunder hanns det med i alla fall.

Första delen av kursen handlar om källor. Och NAD, Nationell Arkiv Databas, är ju ett bra exempel på detta. Vi fick en glimt av hur Allmänna arkivschemats huvudavdelningar var organiserade – det är ju bra att känna till om man skall in och leta i annat än kyrkböckerna som ju har ett eget arkivschema som ju känns igen: A-Husförhör, B-Flyttlängder, C-Dop och födelse, D-Konfirmation osv.

Allmänna arkivschemats huvudavdelningar har huvudavdelningarna:

A. Protokoll

B. Utgående handlingar

C. Diarier

D. Register och liggare

E. Inkomna handlingar

F. Handlingar ordnade efter ämen

G. Räkenskaper

Ö.  Överiga handlingar.

Dessa BOKSTÄVER kan sedan ha underavdelningar som markeras med en SIFFRA:

Räkenskaper (G)

G1. Huvudbokföring

G2. Kassabokföring

G3. Hjälpbokföring

G4. Verifikationer

På nästa nivå kan man använda sig av en bokstav EFTER siffaran:

Kassabokföring (G2)

        G2a. Kassaböcker

        G2b. Dagböcker

        G2c. Kassakladdar

Mitt huvud kopplar nu detta till kyrkbokföringens schema

AI:1 Husförhörslängd

AIIa:1 Församlingsbok – husförhörets efterföljare

Rätta mig om jag har fel J. Ibland behövs så lite för att göra en släktforskare till akademiker. Men det blir nog värre kan jag tro. Hoppas jag rättare sagt.

Och förresten – ni som vill läsa en fantastiskt bra och övergripande text om just kyrkoarkiven i Sverige kommer här ett tips:

Lönnroth, Louise, ”Kyrkoarkiven: från medeltiden till idag”, i Riksarkivets årsbok (2016), s. 45-64.

Och upphittat på Riksarkivet finns mer om Riksarkivets FÖRVALTNINGSHISTORIK skriven av Beata Losman. Den innehåller tillräckligt för att fylla en hel kurs men så här vid en hastig anblick hittar jag mycket spännande……

Hälsar eder

Lisbet R

PS. har jag missuppfattat eller skrivit fel hoppas jag någon talar om det….